Det finns tillfällen då arbetsgivare offentligt suckar över arbetstagares kaffevanor och insinuerar att kaffeintaget är allt för högt. Men innan du som är arbetsgivare väljer att ta bladet från munnen behöver du nog betänka att den formaliserade kaffepausen troligen införts på initiativ av, just det, arbetsgivare. Enligt uppgift ska det ha varit en slipstillverkare i Denver, USA, som gjorde iakttagelsen att arbetarna arbetade snabbare vilket ökade företagets intäkter om de fick ta en kaffepaus på morgonen och eftermiddagen. En win-win för alla inblandade, och resten är historia.
Mithu Storoni, forskare inom neurovetenskap, återger kaffepausens (troliga) ursprung i boken Hyperefficient - Optimize Your Brain to Transform the Way You Work (2024). Hon beskriver hur övergången från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle inte ändrade idén om hur jobbet skulle läggas upp. Löpande bandet i tillverkningsindustrin kopierades till arbetet på kontoret, med ideal som jämn arbetstakt och kvantitativa resultat. Trots att vi nu befinner oss i det digitala kunskapssamhället har inte mycket hänt. Med koffeinet som livboj försöker vi lösa problem som om vi står vid ett löpande band. Men som Storoni konstaterar
Efficiency is no longer defined by the quantity of output, but by its quality.
För att vi ska åstadkomma så bra lösningar som möjligt på dagens utmaningar, där också AI får ett allt större utrymme, behöver vi enligt Storoni anpassa våra arbetsdagar till vår hjärnas naturliga rytm. Hon jämför vår hjärna med en bilmotor. Vi har tre olika växlar, som vi behöver byta mellan, beroende på vad för uppgift vi har framför oss. Växel 1 behöver vi befinna oss i när vi ska återhämta oss, vila och dagdrömma. Växel 2 använder vi för mentalt arbete, koncentration, lärande, problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet. Är vi i växel 3 kan vi snabbt svara på krititiska situationer.
För att arbeta med din hjärna i stället för mot den kan du bland annat
- arbeta intensivt i 90 minuter och sedan ta en paus på cirka 10 minuter. Storoni betonar i likhet med andra hjärnforskare, att din hjärna klarar av cirka fyra timmars intensivt arbete per dag.
- lägga upp arbetet enligt din dygnsrytm där mer mentalt krävande uppgifter utförs på morgonen och mer rutinmässiga på eftermiddagen. Om du är en morgonmänniska vill säga, kvällsugglor kanske föredrar att ta det mest utmanande uppgifterna på småtimmarna.
- hitta din inre motivation. Även om vi låter oss förföras av yttre belöningar som pengar, ära och berömmelse, visar studier att vår (hjärnas) bästa belöning är vår egen ansträngning.
- andas, meditera, vara fysiskt aktiv och undvika multitasking.
Hon slår också ett slag för tuppluren, som hon menar är den bästa typen av paus. En 20 minuters sovstund mitt på dagen förbättrar dina kognitiva funktioner. Vilken arbetsgivare vågar instifta tuppluren som en formell pausform i produktivitetens och effektivitetens namn?
