I slutet av 1990-talet genomfördes ett forskningsprojekt om effekten av böter i daghem i Israel. Kombinationen daghem och böter är ganska oväntad. Men i det här fallet var personalen trött på att vänta in föräldrar som kom senare än avtalat klockslag för att hämta upp sina telningar. Utgångspunkten för projektet var att utreda om det oönskade beteendet (föräldrars sena ankomster) kunde stävjas genom att utdela ett ekonomiskt straff (böter). Och det är väl det som är magkänslan, att hot om extra kostnader gör att vi skärper till oss och följer regelverket, vilket det än må vara. Projektet visade att det mänskliga psyket inte riktigt är så enkelt att ha att göra med. Utfallet blev att betydligt fler föräldrar kom senare än avtalat för hämtning av sina barn. Även när systemet med böter togs bort, kvarstod det ökade antalet sena hämtningar.
Det israeliska forskningsprojektets slutsats är att användningen av finansiella incitament för att förstärka eller förhindra ett visst beteende missar att beakta att individens andra motiv inte är statiska. Att sätta med pengar i en ekvation kan innebära att individens övriga motiv och motivation ändras, men inte på det förväntade (Homo economicus) sättet. Kanske föräldrarna upplevde att det dåliga samvetet kunde betalas bort genom böterna? Kanske sågs det mer som en extra tjänst man betalade för än ett straff, utifrån perspektivet att kunden alltid har rätt?
Vad vi ena dagen upplever som det bästa valet (till exempel att hämta barn inom utsatt tid och inte behöva skämmas inför personalen) kan nästa dag med nya förutsättningar vara något annat (att jobba lite till och mot en extra utgift hämta barnen efter utsatt tid). Precis som vår personlighet är beroende av kontexten, justerar vi våra mål och beteenden utifrån det system med rättigheter och skyldigheter som vi befinner oss i. Det som vi uppfattar vara det bästa valet för oss själva (eller våra barn) handlar mindre om en inre sanning huggen i sten, utan mer om en föränderlig kombination av yttre och inre faktorer.
Dan Ariely, psykolog och beteendeekonom, ägnar en hel bok till att visa hur ologiska vi är (givetvis med den logiska titeln Ologiskt). Vårt beteende påverkas av krafter som till exempel känslor, relativitet och sociala normer men som Ariely konstaterar:
De här krafterna påverkar oss inte för att vi är svaga, okunniga eller oerfarna. Tvärtom - de påverkar experter likväl som nybörjare med systematisk förutsägbarhet. De misstag vi begår är helt enkelt vårt sätt att leva, vårt sätt att ´sköta våra affärer´. De är en del av oss.
Den goda nyheten är enligt författaren att vårt irrationella beteende ger utrymme för utvecklande av nya strategier, verktyg och metoder som ger oss förutsättningar att fatta bättre beslut och förbättra vårt allmänna välbefinnande. Bara vi slutar att underskatta denna kraft. Vare sig det handlar om att bygga välfungerande välfärdssystem eller att bara hantera den egna vardagen måste vi beakta att vi har att göra med en ologisk kappvändare av högsta rang. Det där med att känna sin fiende och sig själv ...
